En lite surmulen dag

Vaknade av att hela världen var lite vit igen. 

Drog på mig löparskorna och for iväg på säsongens första löp. Förra året blev jag ju i egna mått mätt en riktig hejare på löpning och har förhoppningar att jag under dethär året ska bli lite snabbare och lite uthålligare. Nu är jag ingalunda snabb och förmodligen kommer det aldrig att finnas några tider och sträckor att läsa om här eftersom jag på riktigt är riktigt, riktigt långsam och helt oambitiös att ens försöka bli snabbare. Mina mål med löpning är att 1) orka löpa längre (ifjol var målet 10 km), 2) att det ska vara någotsånär roligt (ipodden sköter den saken) och 3) att grundflåset är i skick.

Idag blev det en rätt anspråkslös länk på 35 minuter och lite muskelträning på det.

Småhalt på vägarna, men klarade mig utan isbuggar.

Vi bor verkligen som på landet. Endast traktorer och djur var i farten.

Hemma hade storebror för ovanlighetens skull en dålig dag. I don't blame him. Vi har haft sjukstuga i över en månad nu. Bara han har haft två öroninfektioner inom loppet av två veckor. Dessutom smalt all snö vi fått på morgonen. Vem skulle inte bli less på sådant?

Så, vad gör man när man är 4 bast och har lite leidon på tillvaron? Jo, man spänner för sin superhjälte-cape, packar sin apväska och meddelar att man flyttar hemifrån nu.