39 + 4

... och absolut inget händer. Fast jag hade nog smärtsamma sammandragning typ i lördagsmorse.

Däremot har jag fått ha en fantastisk helg. Efter ett sammanbrott på torsdag då soffan, tvn, maten och livet smakade trä och jag var på väg att krevera av "leido" fick jag överraskningar som hette duga hela helgen lång.

Mitt i fredagsstädningen med sonen rullar svärföräldrarna in överraskande med den förevändningen att de ska hålla mig sällskap medan maken ska på julfest. "Julfesten" visade sig vara en överraskning för mig och vi gick ut och åt supergott med glada vänner. Så uppiggande! Svärisarna skötte hela helgen så att jag fick ta det lugnt (eller lugnare) och på lördagen firade vi tidig bröllopsdag med igen en middag ute och sen en inflyttningsfest hos vänner. Tänk vad skönt att få känna sig normal en helg, äta gott och inte tänka (så mycket) på kommande förlossning!

Dessutom har vi bakat pepparkakor, plockat fram julpynt och jag har äntligen fått några goda julklappsideér. Jai!

Leidon.

Vad annat kan jag säga?

Väntar, har ont, det är tungt, är gnällig, sover dåligt, det är mörkt och trist, orkar inget.

Vecka 38+6

Känns som på övertid.

Oväntat.

Dethär inlägget har inget somhelst med barn och graviditet att göra.

Istället handlar det om vad man gör när man börjar krypa upp efter väggarna hemma en lördagseftermiddag. Jo, man drar till Claes Ohlson och fyndar oväntat snygga muffinsformar för det ringa priset 1,95! Samt muffinsplåtar. Och en massa annat nödvändigt skräp som alltid liksom hänger med en hem från CO.

Ikväll fjärrstyr jag bland annat lamporna och noppar stickade tröjor.

Hänger kvar.

Torsdag och inget händer. Eller. Jo, har värkar ibland, ibland inte. Enligt rådgivningstjejerna så är allting hemåt. Själv ställer jag siktet framåt nu. Kanske det t.om går över beräknat datum denna gång?

Tungt är det i alla fall somhelst. Tur att jag har en snäll son som låter mamma sitta mycket i soffan!

Falskt alarm.

I lördags på kvällen kom vårt första falska alarm. Jag hade väskan färdigpackad då jag gick och sov och var rätt säker på att få ställa in farsdagsbrunchen. Söndagsförmiddagen gick i värkarnas tecken. Men.

Idag är det måndag och en riktigt vanlig dag om man förbiser att solen faktiskt lyser för en gångs skull och att det molvärker i ryggen.

Snopet.

Ny tid

Nej, jag menar inte tidningen med min rubrik utan snarare all den tid som jag verkar ha nuförtiden. Varje eftermiddag/kväll har jag hur mycket tid somhelst. Å andra sidan är det inte konstigt. Normalt brukar jag lägga ner rätt mycket tid på att träna och röra på mig både inne och ute. Kvällarna brukar liksom gå åt som smör i solsken. Nu blir det inget av sånt förutom 1-2 simturer i veckan vilket ger mig helt nya dagar och mycket ny tid.

Undrar ifall jag kommer att vilja ge upp all min "nyvunna" tid sen, när jag kan röra på mig ordentligt igen.

V. 37+3

Sömnlösheten

... kom även den med. Ända tills nu har jag sovit rätt bra om nätterna trots att foglossningen nog väckt mig varje gång jag svänger mig. Men babyn verkar faktiskt sova därinne i magen om nätterna så det är inte h*n som väcker mig. Måste alltså vara hormoner.

Ack dessa hormoner! Som om inte nattvakenhet räcker. Idag började jag stortjuta till en sång på radion. Mitt i trafiken. Förra veckan råddade jag ihop kommuner och landskap. Hallå liksom. För att inte tala om allt som jag yrar och glömmer bort nuförtiden.

Jep.

Kuppkakor

Såhär lagom till slutet på graviditeten har jag anmält mig till en kortkurs i cupcaketillverkning- och utsmyckning. Förra veckan startade kursen och nästa vecka tar den slut. Jag har verkligen tajmat in dethär och håller tummarna att baby hålls inne tills nästa torsdag för jag vill så hjärtans gärna gå kursen till slut. Men det är okej ifall h*n kommer nu till helgen också för jag hinner ändå gå 66% av kursen.

Idag gäller det alltså. Cupcakebakning på hög nivå i tre timmar. Roligt att få nya recept. Skoj att lära sig dekorera sådär snyggt som man bara ser på andras bloggar. Och framför allt bäst att få ta hem mycket olika smakprov!

Graviditetvecka: 37 + 0
(1an kom ut v. 38+2)

Full rulle!

Håhhåjajaa! Skulle aldrig tro att jag släpar omkring med en mage och x antal extra kilon i denhär farten.

Har haft tjejgänget på besök i helgen vilket alltid är trevligt och händer alldeles för sällan. Mycket mat, mycket prat. Sen började jag också på cupcakekurs förra veckan vilket verkligen var skoj! Jag är optimist och hoppas att hinna gå alla tre onsdagar som kursen varar. Däremellan ska kläderna på och av, på och av när jag och L ska ut och leka. Befarar att dethär med på- och avklädande kommer att bli en plåga innan vintern är slut...

Läget.

Helst halvliggandes, men sittande läge duger också bra. Gravidmage är verkligen inte bekvämt mera! Nu kan det ju inte vara långt kvar, tänker jag. Efter kollen hos BM igår är huvudet nere och fixerat. Enligt all smärta man bara kan ha i ett bäcken med omnejd så måste det vara the day snart. Men veckorna visar 36...sååå, jag lär får vänta lite till. L såg världen i v.38 så om tvåan skulle vilja vara så snäll och uppenbara sig ungefär då också är jag glad.

Samtidigt blir jag ju skitnervös.