Sportlov!

Hos oss har ingen ledigt under sportlovsveckan, men det är väl en sanning med modifikation. Lillasyster fick öroninflammation nr N under helgen och farmor och farfar passade på att stanna och sköta henne ett par dagar så att jag kunde jobba. Storebror stannade också hemma och fick sportlov som han firat med att åka och skrinna i timtals varje dag, åka skidor i ett litet spår på gården och, i skrivande stund, åka till Öjberget och pulka några timmar med sin gudfar.

Sportlovet känns däremot mera som ett påsklov för nu smälter det så det knakar. Hela vår gård är is, snön på taken är så gott som borta och jag får seriöst fundera hur mycket jag ska klä på mig och barnen varje gång vi ska ut. Välkommen bara vår! Som jag har längtat.

Bättre sent än aldrig.

Ännu vid liv.

Men för en månad kändes det inte så. Hade ju inte kunnat ana att det är först efter att man byggt hus och flyttat som Den stora tröttheten slår till. Herrejestas vilken trötthet! Men det börjar bli bättre nu. Våren är ju snart här. Som ett bevis på det har jag uppdaterat garderoben lite och orkar börja fixa lite med inredningen. Här betonar jag lite. Vi är ännu sofflösa (två månader nu) och många tavlor är ohängda, men so what?

Jag har börjat jobba. Tre dagar i veckan till att börja med. Jätteskönt. Både att jobba och att få vara hemma. Barnen älskar dagis och jag älskar att barnen älskar dagis. Känslan av att föra och hämta glada barn är fin. Schemalagda dagar fungerar tydligen bra för hela vår familj. 

Det enda gråa molnet på himlen är lillasysters sömn. Ca två månader före julen sov hon gott, men de senaste månaderna vaknar hon igen x antal gånger om natten och kan t.om ligga vaken och prata och ropa. Jag håller tummarna för att hon snart, snart ska börja sova gott hela natten lång.