Vem skulle tro...

... att ett garage och ett hus snart ska stå här mitt i röran?!

Jo, det är mycket nu.

En första.

Lillasyster har sen en tid svängt sin dygnsrytm och börjat gå allt tidigare och sova. Borta är vårt vakande till 01-, 02-tiden på nätterna. Länge höll hon ut till 22-tiden. Sen till kl 21.30. Gårdagens nya rekord: 20.45 vilket till och med var före storebror gick och lade sig (nåja, han brukar gå lite tidigare än så men råkade vara vaken igår). Det var en första. Mera sådant!

Svettigt.

Nu är våren definitivt här. Det vet man när man inte längre vet hur man ska klä sig utomhus. Dessutom är man för försiktig att klä på sig mindre och går istället runt och svettas med barnvagnen.

Påminner mig om att jag borde se över vårkläder åt storebror så att vi inte står där överraskade en morgon när plusstrecket visar mer än uppåt.

Nattskräck.

Tacka vet jag google. Där får man ju alla "svaren"! Tja, skämt åsido, men visst är internet ett bra redskap att få veta mera.

För ett tag sen, en natt, fick storebror svårt att andas och väste mest och var panikslagen. Då kom jag på att tänka på att min vän pratat om falsk krupp och sprang upp och googlade vad det var, krupptecken och hur man ska bete sig. Och sidu, inom några minuter fick vi lugnad sonen och han kunde andas och sova igen. Visade sig senare att falsk krupp är ett tecken på förkylningsastma som han nu konstaterat har.

För ett par tre nätter sedan vaknade storebror igen och gallskrek. Vi fick inte ta i och lugna honom för då sparkade han bara och när vi försökte prata med honom blev det bara värre. Han verkade vaken men ändå inte. Min väninna pratade om att det lät som nattskräck. Så nu googlar jag för fullt och läser på vad det egentligen är och hur man kan hjälpa nattskräcken.

Hur gjorde man förr i världen egentligen?

Lugna stunden.

Ja, jag vet inte hur andra bloggmammor lyckas uppdatera bloggen flera gånger om dagen OCH med fina bilder. Här lyckas det bara inte. Enda stunden jag kommer åt att läsa (och skriva) bloggar är när åtminstone storebror sover. Annars är det "mamma, mamma" och "pingu" som gäller så fort jag ens sneglar på datorn. Kanske det blir lättare att sitta vid datorn ifred om några år. (och jag tänker likadant om nattsömnen... när barnen är sisådär 15 år gamla så kanske de sover lugnt i egna sängar.)

För tillfället sover båda små och då är det liksom extra lyxigt att få sitta och surfa ifred en stund.

Febertoppar.

Vi är inne på dag fem med storebrors febertoppar. För det mesta verkar han helt okej, men på eftermiddagarna slår febern till. Idag håller jag tummen att febern stannar borta. Det finns mycket mera roligt att göra än att hänga febersjuk framför tv:n.

Varande.

Jo, jag är nog närvarande trots min frånvaro. Orsaken: två sjuka män i huset. Och ni "vet hur män blir när de blir sjuka..." så jag har varit sjuksköterska och allt-i-allo i snart två veckor.

Vad nytt har hänt då? På tomten finns nu en grävmaskin som röjer upp stenar och buskar. Spännande att gå ut en sväng varje dag och kika!

Liten växer så att det knakar. Hon passerade tremånadersstrecket på skottårsdagen och har ändrats helt massor på några veckor. Klarar numera av att både ta tag i saker och lyfta på nacken (utan att börja störtböla efter två sekunder).

Storebror är som sagt krasslig. Men även han har utvecklats mycket, speciellt språkmässigt. Nu går munnen i ett och han vill veta ALLT! Det han inte vill veta så vill han känna på.

Själv går jag omkring och är smått nervös för framtiden. I Vasabladet läste jag häromdagen hur svårt det är att få jobb i nejden och då börjar jag förstås tänka hur det ska gå för mig snart. Det är okej att vara mammaledig, men storsuger att inte ha ett jobb som väntar! Har en obehaglig känsla att vara utelämnad. Nåja, det reder nog upp sig men går i alla fall och tänker på det mycket.

Är just nu sysselsatt med barn, vintersjukor och husbygge i alla fall.