Post-operation.

Ja, vi klarade dagen!

Lilla L är nu opererad både i öronen och näsan och han var en sådan super-trouper på sjukhuset att mammas hjärta svällde av stolthet. Han fick dessutom ett "diplom" för att ha varit så duktig på sjukhuset. Själv sov jag inte mycket förra natten, mådde illa imorse och var sjukt trött hela eftermiddagen då spänningen efter ingreppet släppte. L visste också att något var på gång för han var misstänksam och gnällig hela morgonen innan vi åkte in (hade tid 10.45) och blev trött och antagligen hungrig strax före han skulle sövas.

Nu ikväll var han supertrött och fick lite feber så får se hur natten blir.

Men nu är det värsta över och jag hoppas att liten kan börja andas lättare nu.

Skavfritt!

Ja! Nästan foglossningsfri en hel dag! Tjihuu! Känns verkligen konstigt efter månader av skavande och molande. Jag skyller på den alldeles underbara gravidpilatesen jag går på en gång i veckan (igår kväll) där vi bara gör sköna, stabiliserande och gravidsköna rörelser. Och andas.

Jag är så nöjd att slippa foglossningen en dag att jag lätt kan förbise övrigt ont: träningsvärk i benen, ryggont och en mage som börjar kännas fem storlekar för stor och spänner ut över breddarna.

Pust. Two months to go!

Operation: operation

Jikes! Sonen har dreglat och dreglat sen han var ca 5 mån. Då snackar jag inte söt-dregel utan rinn-dregel. Extra jobbigt var det förra vintern i -30 grader då dreglet frös på alla kläder. Efter många, långa månader fick vi äntligen remiss och tid till öronläkaren för ca 3 veckor sen. (och hur j*kla okänsliga läkare kan vara ska jag berätta senare) Domen blev i alla fall limöra (?? liimakorva på finska iaf) och trånga näshålor = operation med rör i öronen och ta bort näsmandlarna. Vi fick tid sent i oktober till operationen. Så det har jag mentalt förberett mig på. Men så ringde de igår från öronpoli och frågade ifall vi ville komma in på operation nu på fredag redan iom att de hade en annullering. Jag sa ja på fläcken. Ingen förkylning just nu och varför dra ut på väntan... Så nu sitter jag som på nålar och väntar på fredagen. Det blir ingen rolig dag precis och jag kommer antagligen att gråta floder när liten ska sövas ner. Men, för att han ska börja höra bättre (jo, man märker att han hör dåligt), slippa öroninfektioner och framför allt, kunna ANDAS normalt igen så ska det bli skönt att få operationen gjord. Huh.

Officiell villa-avslutning

Var på sommarstugan i helgen. För min och magens del, sista gången för iår. Känns vemodigt såhär efteråt. Tog upp morötter och potatisar, samlade in all persilja och alla fina blommor som ingen hursomhelst är där och tittar på mera. Hade ont. Faktum är att det är bekvämare att vara hemma än på stugan. Men mysfaktorn är ju hög iaf.

Tända ljus. Bada bastu. God mat. Mysigt mörker. Total tystnad. Lyckligt och trött barn.

Härliga regn!

Fick denna på posten förra veckan:

Nu får det regna så mycket det vill!

Trevlig helg!

Långsamhetens lov.

Idioten i matbutiken som gör alla inköp i slowmotion och hela tiden går med vagnen i vägen för dig.

Tanten som typ vattenjoggar men ser mest ut som en sprattlande fisk som inte kommer nånvart.

Typen som pustar liksom en grym överviktare bara för att få på sig skorna.

Jep.

Det är jag.

Glapp, glappare, glappast.

Du vet dendär känslan av att få en brinnande fotboll instucken mellan benen? Nehej, men ungefär så kan jag beskriva foglossning, åtminstone denhär veckan. Hoppeligen betalar bäckenupplösningen av sig senare och nr 2:ans ankomst blir (minst) lika angenäm som ettans.

För ja, jag hör till de ovanliga få som "orättvist nog...inte upplever speciellt svår smärta under förlossningen" (utdrag ur Förlossningshandboken) och som faktiskt utropade ett par minuter efter det hela var över att "Dethär var ju inte så farligt, jag kan nog göra det igen!" Visst, ont gjorde det men inte så mycket som jag föreställt mig. (och jag hade hunnit föreställa mig en hel del!)

Med tvåan ankomst i tankarna läser jag nu in mig på förlossning igen och börjar onekligen fundera hur denhär ronden kommer att gå. Lider glatt av grym foglossning i några månader till ifall nedkomsten går som en dans.

Payback is a bitch.

Loppis.

Sen vi fick L har jag någotsånär regelbundet besökt loppisar. Det är helt otroligt vad fina och förmånliga grejer man kan hitta! Förra veckans stora fynd var en fin (och helt ouppackad) barnlampa till Ls nya rum, ett Nalle Puh-bord med två stolar och en hel del kläder helt oslitna.

Däremot finns det tre grejer som irriterar mig så otroligt med att gå på loppis.
1) Man behöver inte sälja precis allt man äger. (Gamla och fläckiga bh-är t.ex är bara äckligt.)
2) Överprissatta grejer. (Nej, jag vill inte betala 10 euro för en begagnad muminmugg när jag får en sprillans ny från affären för samma pris.)
3) Att sälja grejer man fått gratis. (Alla vet vad mammalådan innehåller, Liberoklubben, Pampersklubben, etc delar ut och nej, det är inte schysst att håva in pengar på det man sgs fått gratis! Ge det till välgörande ändamål istället.)


Och dagens två loppistips: Muksukirppis i Vasa nu på lördag kl 9!

Vid Suvikirppis i Vasa kan man donera sina gamla tygblöjor. Tygblöjorna åker till barnhemsbarn i Afrika i december där de kommer väl till pass!

Lever fortfarande!

Denhär bloggen tog helt klart sommarpaus. Idag insåg jag att sommaren nog är slut och att det börjar vara dags att gräva fram vantar och mössa igen. Så vad passar då inte bättre än att återuppliva bloggen?!

Hänt något nytt?

Tja, är officiellt arbetslös, men går i väntan på mammaledigheten som börjar om en månad. Och för att vara ärlig så vet jag inte ens om jag skulle vara arbetsförmögen just nu. Har grym (och då snackar vi GRYM) foglossning.

Väntar sååå på vår nykomling och det är ett rent nöje att pynja med inredningen av både Ls nya lekrum och bebis egna rum!

Och ja, sommaren var härlig! Varm, ljus och skön. En lagom blandning av villaliv, resor och träffa vänner.

Skönt med höst nu ändå. Jag tänder ljus varje kväll och myser i mörkret med benen uppslängda på några dynor.

Första dagen...

...på resten av mitt liv.

Våren har varit ett litet helvete. I mars fick jag veta att mitt arbetskontrakt inte förlängs. Dessutom har jag varit otroligt trött och illamående. Idag är jag sista dagen på jobbet och konstigt nog åkte jag visslande iväg imorse med stor tillförsikt. Det kommer att bli bra. Så mycket bättre. Känns spännande.

Nu packa ner ett rum och säga hejdå. Sen säga hej till vad än som framtiden har att föra med sig.

Testing, testing.

Dethär fotot tjänar som en bra illustration om hur det ser ut hemma hos oss mesta delen av tiden just nu. Ilsket skrikande barn. Ja, gränserna ska testas till max. Tyvärr, eller ska jag kanske säga tack och lov istället, går detta enbart ut över mig (och lite pappa). Alla andra får ängelversionen.

Mest oroar jag mig för att han ska slå huvudet illa då han slänger sig ner på golvet i ett av sina utbrott.

Jordgubbsdag

Tog mig äntligen lite tid att peta i rabatten igår. Tänk att ogräset redan hunnit växa fram! Och ampeljordgubbsplantorna som jag sticker ner i jorden varje höst fick flytta till egna krukor så månne de nu inte tar sig snart och börjar producera nya, goda gubbar åt oss.

I väntan på egna jordgubbar dristade jag mig och köpte spanska färska jordgubbar från butiken. Att de sedan dessutom var jättegoda och inte bara så fina ut var en bonusöverraskning!

Försommar

Fick smak på sommaren nu under påsken. Vid villan var det över +20 grader. Bisarrt med tanke på en ytterst lång vinter och många minusgrader. Men visst var det härligt att inte behöva tänka på att behöva klä sig i tusen lager kläder bara för att springa ut en sväng.

Härligt, härligt, härligt!

6 dagar senare...

...är det feberfritt! Håller tummarna att det håller i sig. Länge. Det har inte varit roligt att hålla en feberyrande pojke i famnen som skrikit av febersmärta. Tack och lov har han sovit mycket och länge. Fyra timmars dagssömn, tolv timmars nattsömn.

Men inte undra på att allt har varit ont. Feber, en kraftig förkylning samt två nya tänder på gång!

Sjuklingen.

Igår fick sonen feber. Det är aldrig roligt med sjukt barn, men om jag ska ta fram något positivt så skulle det vara närheten. Normalt är vår son ett riktigt yrväder som aldrig sitter still mera än två sekunder. Men nu vill han helst bara vara i famnen och mysa.

En riktig laksa.

Jag skulle ge bra mycket för en äkta sånhär nu. Och till efterrätt en sånhär.

Vaddå saknar KL?

Gå och rösta!

Det blev inte som jag hade tänkt detdär med röstandet. Eftersom jag är en vän av planering hade jag planerat att gå och rösta på traditionellt sätt på söndagen. Men så kom kollegan och föreslog lunch på stan med förhandsröstning som förrätt och jag slog till. Varför inte? Det var det bästa jag gjort hittills denhär veckan. Känns som om en börda lyfts då jag inte längre behöver stressa över själva röstdagen.

Fick dessutom maken lockad till förhandsröstningen så hela familjen har officiellt uträttat sina medborgerliga plikter och kan ta det lugnt hela helgen istället. Skönt!

Nystart.

Jag öppnade denhär bloggen första gången år 2007. Då gick den under namnet Joanna i Kuala Lumpur för det var där jag bodde då. Bloggandet tog aldrig fart och i fyra år har sidan legat nere. Nu börjar jag igen. Med nytt namn. Här.