Operation: operation

Jikes! Sonen har dreglat och dreglat sen han var ca 5 mån. Då snackar jag inte söt-dregel utan rinn-dregel. Extra jobbigt var det förra vintern i -30 grader då dreglet frös på alla kläder. Efter många, långa månader fick vi äntligen remiss och tid till öronläkaren för ca 3 veckor sen. (och hur j*kla okänsliga läkare kan vara ska jag berätta senare) Domen blev i alla fall limöra (?? liimakorva på finska iaf) och trånga näshålor = operation med rör i öronen och ta bort näsmandlarna. Vi fick tid sent i oktober till operationen. Så det har jag mentalt förberett mig på. Men så ringde de igår från öronpoli och frågade ifall vi ville komma in på operation nu på fredag redan iom att de hade en annullering. Jag sa ja på fläcken. Ingen förkylning just nu och varför dra ut på väntan... Så nu sitter jag som på nålar och väntar på fredagen. Det blir ingen rolig dag precis och jag kommer antagligen att gråta floder när liten ska sövas ner. Men, för att han ska börja höra bättre (jo, man märker att han hör dåligt), slippa öroninfektioner och framför allt, kunna ANDAS normalt igen så ska det bli skönt att få operationen gjord. Huh.